Direktlänk till inlägg 21 maj 2013
so med jarl, samhällsfråga - grekiska ekonomikrisen av oskar kullner
Samhällsfråga - Ekonomikrisen i Grekland Oskar Kullner Te1a
Ekonomikrisen i Grekland
Ekonomikrisen i Grekland syftar på den statsskuldkris som pågår i Grekland. De flesta stater har skulder. En statsskuld är de överskotten och underskotten i en stats budget, samlat. Skulderna, lånen, används oftast till investeringar såsom bygge av vägar och infrastruktur i allmänhet. Statsskulder beräknas på olika sätt men vanligtvis räknar man den som en del, i procent givetvis, av statens totala BNP. Om en stat har en statsskuld på en viss procent av BNP och betalar till exempel 5% i ränta, går 2,5% av landets ekonomi till att betala av räntorna. Om landet inte klarar av detta kan det gå i konkurs. I slutet av 2012 uppgick Sveriges statsskuld till 1 152 miljarder kronor, 37,2% av Sveriges BNP. Greklands statsskuld uppgick däremot till 152,6% av landets BNP.
Orsaker
Efter att ha läst runt på olika hemsidor och forum på vad folk tror orsaken till krisen var så har jag samlat de nummer vanligaste åsikterna.
Vissa tycker att det grekiska folket har sig själva att skylla för skuldkrisen på grund av deras ovilja att betala skatt. Många greker bedriver sina privata företag utan att rapportera och deklarera till myndigheter, dvs de arbetar svart. Grekerna har också krävt full sysselsättning, dvs de vill att alla ska ha jobb och ingen ska få vara arbetslös. Till exempel så fanns ett sjukhus som hade 10 stycken parkarbetare trots att de inte ens hade en park.
Statligt anställda greker kunde gå i pension efter 35 år i tjänst. De kunde alltså välja att gå i pension vid 55 års ålder. De tidigt uttagna pensionerna är dyra för staten.
Det sägs dock också att orsaken är till stor del de grekiska politikernas och ekonomernas fel då de hade fifflat med siffrorna om deras ekonomi och ljugit om sin situation för EU. När de skulle skaffa euron som valuta var de tvungna att uppfylla en del krav.
De ljög för att få komma med och de har senare ljugit och försökt få sin situation att se bättre ut än den var för att fortsätta få ekonomiskt stöd från bland annat EU.
Man kan ju tycka att EU borde upptäckt räknefelen och kanske dubbelkollat att allt stämde. Detta skedde dock inte och EU lyckades missa felen.
En del tycker att en bidragande orsak är den stora amerikanska finans-bubblan som under 2008 , sprack. Detta skapade problem för dom som levde på gränsen till vad de klarade av, och Greklands ekonomi som hade många svaga punkter, rasade.
Jag tror dock att anledningen till den finansiella krisen är en kombination av många orsaker, varav de största är nämnda ovanför.
Konsekvenser
Konsekvenserna av grekernas agerande ledde till den nuvarande krisen. Som följd av den ekonomiska krisen protesterar grekerna för att uttrycka sitt missnöje över den ekonomiska situationen. De protesterar inte bara om detta utan även i protest mot regeringens besparingsplaner och åtstramningsmetoder. Dessa planer och metoder innebär att många greker får lägre löner och förlorar sina jobb. Besparingar och åtstramningar i ekonomin är dock nödvändiga för att Grekland inte hamna djupare i krisen och gå i konkurs. Våran egen finansminister, Anders Borg, gjorde ett uttalande i Dagens Industri den 9 maj 2010. Han sa att ”Svenska, och andra skattebetalare ska inte behöva betala för att grekerna väljer att gå i pension i 40-årsåldern.” Vad han menar med detta uttalande är att han inte vill att Greklands kris ska drabba Sverige och andra länder, han menar också att Grekland borde kunna stabilisera sin ekonomi på egen hand.
Åtgärder för att förhindra orsaker
Då de grekiska politikerna och ekonomerna redovisade felaktiga siffror för EU fanns det inte mycket EU kunde göra för att förhindra krisen, utan de flesta åtgärderna har man blivit tvungen att ta i efterhand. Och i och med att Grekland redovisade felaktiga siffror så kan man anta att de inte gjorde särskilt mycket för att förhindra olyckan förän den var framme.
Åtgärder för att mildra konsekvenserna
För att stabilisera ekonomin och undvika konkurs har Grekland behövt hjälp utifrån. Denna hjälp har de fått från Eu i form av två stora stödpaket. Det första bestämdes 2010, Grekland skulle få låna totalt 110 miljarder euro. Dessa 110 miljarder euro skulle betalas ut i omgångar under tidsperioden 2010-2013. 80 miljarder av dessa kommer från bilaterala lån från euroländerna. Ett bilateralt lån eller avtal mellan två parter betyder att båda parterna har skyldigheter mot varandra - om du får något av mig så får jag något av dig. De resterande 30 miljarderna kommer från IMF, International Monetary Fund eller Internationella valutafonden.
Det andra stödpaketet kommer i form 130 miljarder euro från, återigen, både euroländerna och IMF. Det kom 2012 och kommer att betalas ut på samma sätt som det första stödpaketet, dvs i omgångar, fram till 2014.
Med dessa enorma mängder pengar så borde Grekland kunna få en någorlunda stabil ekonomi. Men för att få ta emot dessa pengar måste Grekland uppfylla vissa krav.
Om det hela ska kunna hålla i längden måste de ta egna åtgärder för att få en på lång sikt hållbar ekonomi. Detta har de gjort genom att under en tid rösta fram fem stycken åtstramningspaket. Alla dessa åtstramningspaket blev kontroversiella och var grund till ett flertal stora demonstationer.
1. Det första åtstramningspaketet kom till i februari 2010 och innebar att man minskade lönebonusarna och minskade antalet anställda i den offentliga sektorn.
2. Det andra åtstramningspaketet, Economy Protection Bill, röstades igenom i mars år 2010 och skulle innebära besparingar på 4,8 miljarder euro.
3. Det tredje åtstramningspaketet antogs 30 juni 2010 och innebar många stora förändringar som skulle påverka många greker. Paketet mottogs av en generalstrejk och stora protester redan dagen efter det hade antagits.
Demonstrationerna ledde till tre döda, tiotals sårade och över 100 arresterade.
Några av de många ändringarna var till exempel att man höjde skatten på alkohol, tobak och bränsle, man höjde pensionsåldern markant och minskade antalet kommuner från ca 1000 till ca 400.
4. Det fjärde åtstramningspaketet, Halvtidsplanen, infördes 2011. Planen innebar att regeringen införde fler skatter. Dessa nya skatter var riktade mot de som hade fasta kapital och egendomar.
5. Det femte och sista åtstramningspaketet infördes i februari 2012. Detta innebar också många stora förändringar likt det tredje åtstramningspaketet. Några av de nya åtstramningarna var till exempel en minskning av minimilönen på 22 %, en plan på en minskning av antalet anställda i den statliga sektorn på 150 000 fram till år 2015, man införde även nya lagar som gjorde det lättare för arbetsgivare att avskeda folk.
Samtliga åtstramningspaket möttes av protester, några mer omfattande än andra. Långt ifrån alla är nöjda med de nya ändringarna. I en enkät från 2011 så ansåg 62% av de greker som svarat på enkäten att de åtgärder som tagits skadade landet. 80R% av dessa sade även att de inte litade på deras finansministerns, Giorgos Papakonstantinious, förmåga att hantera finanskrisen på ett bra sätt.
Slutsats
Min slutsats är att Grekland helt enkelt måste få ett grepp om sin ekonomi och sluta leva över sina tillgångar. De bör ta åt sig de råd och krav som EU ger dom och se situationen mer på allvar, vilket dom tydligen inte har gjort, då de blundat för problemen och till och med redovisat felaktiga siffror för EU för att dölja sina misstag.
Oskar Kullner Te1a